Virtualisering är processen att skapa en virtuell (snarare än verklig) version av något, inklusive men inte begränsat till virtuella hårdvaruplattformar, lagringsenheter och datornätverksresurser. Det möjliggör effektiv användning av datorkapacitet och underlättar körning av flera operativsystem och applikationer på en enda maskin.
Virtualisering fungerar genom att möjliggöra skapandet av flera virtuella instanser inom ett enda fysiskt hårdvarusystem. Dessa virtuella instanser, även kända som virtuella maskiner (VMs), skapas och hanteras av en mjukvara som kallas hypervisor. Hypervisorn abstraherar de fysiska resurserna hos hårdvaran, såsom CPU, minne, lagring och nätverk, och tilldelar dem till de virtuella maskinerna.
När en fysisk server virtualiseras skapar hypervisorn partitioner, ofta kallade virtuella servrar, som fungerar som separata enheter med sina egna operativsystem och applikationer. Varje virtuell server kan köras oberoende, utan störning från andra virtuella servrar som körs på samma fysiska maskin. Detta möjliggör konsolidering av flera arbeten på en enda server, minskar hårdvarukostnaderna och förbättrar resursanvändningen.
Det finns flera typer av virtualisering, var och en med ett annat syfte:
Servervirtualisering innebär partitionering av en fysisk server till mindre virtuella servrar, vilket låter servern köra flera operativsystem (OS) och applikationer samtidigt. Denna typ av virtualisering används ofta i datacenter för att öka effektiviteten och minska kostnaderna. Den erbjuder fördelar såsom förbättrad serveranvändning, förenklad hantering och ökad tillgänglighet genom funktioner som live migration, vilket tillåter virtuella maskiner att flyttas mellan fysiska värdar utan avbrott.
Desktopvirtualisering skapar virtuella skrivbord på en central server, vilket låter användare komma åt sin skrivbordsmiljö från vilken enhet som helst med internetanslutning. Istället för individuella fysiska skrivbord kan användare logga in till en virtuell skrivbordsmiljö (VDI), som ger en personlig skrivbordsupplevelse. Desktopvirtualisering erbjuder fördelar som fjärråtkomst, centraliserad hantering och ökad datasäkerhet eftersom data bor på servern istället för användarens enhet.
Nätverksvirtualisering abstraherar nätverksresurser, vilket gör det möjligt att skapa flera virtuella nätverk som fungerar oberoende av varandra på samma fysiska nätverksinfrastruktur. Detta låter organisationer skapa virtuella nätverkssegment, eller virtuella lokala nätverk (VLANs), som kan isoleras och konfigureras oberoende. Nätverksvirtualisering förbättrar nätverksflexibilitet, skalbarhet och säkerhet genom att separera virtuella nätverk och ge möjlighet att sätta specifika policys och kontroller för varje nätverk.
Virtualisering medför många fördelar för organisationer av alla storlekar. Några av de viktigaste fördelarna inkluderar:
För att säkerställa framgångsrik implementering och drift av virtualisering i en organisation bör följande best practises följas:
Med sin förmåga att maximera resursanvändning, förbättra skalbarhet och förenkla hantering har virtualisering blivit en grundläggande teknik i moderna datormiljöer. Genom att abstrahera fysisk hårdvara och skapa virtuella instanser kan organisationer uppnå större effektivitet, flexibilitet och kostnadsbesparingar samtidigt som de möjliggör konsolidering och optimering av IT-infrastruktur.