Arvsystem

Legacy System

Ett legacy-system avser föråldrad programvara, hårdvara eller teknik som fortsätter att användas inom en organisation, även när nyare och mer avancerade lösningar blir tillgängliga. Dessa system bibehålls ofta för att de är bekanta för användarna, dyra att ersätta eller integrerade i organisationens verksamhet.

Legacy-system medför sina egna utmaningar och risker. Låt oss utforska några av de viktigaste aspekterna av legacy-system och hur de relaterar till cybersäkerhet.

Säkerhetsrisker med Legacy-system

Legacy-system utgör betydande cybersäkerhetsrisker på grund av flera faktorer:

1. Säkerhetssårbarheter: Gamla system kanske inte längre får säkerhetsuppdateringar eller patchar, vilket gör dem mottagliga för utnyttjande av cyberattacker. Utan regelbundna uppdateringar förblir kända sårbarheter oskyddade, vilket gör systemet till ett enkelt mål för angripare. När tekniken avancerar blir cyberhot mer sofistikerade, och föråldrade system kanske saknar nödvändiga försvar för att skydda mot dem.

2. Föråldrad Kryptering: Föråldrade krypteringsmetoder som används i legacy-system kanske inte ger tillräckligt skydd mot moderna cyberhot. Kryptering är avgörande för att skydda känslig data mot obehörig åtkomst. Men krypteringsalgoritmer som en gång betraktades som säkra kan nu vara mottagliga för brute-force-attacker eller andra kryptografiska attacker. Detta riskerar att data blir komprometterad eller stulen.

3. Osupporterad Programvara: Många programvaruleverantörer slutar stödja sina legacy-lösningar, vilket lämnar organisationer utan tillgång till kritiska säkerhetsuppdateringar. Utan regelbundna uppdateringar och support står organisationer kvar med osäker programvara som inte kan försvara sig mot framväxande hot. Denna brist på support kan också skapa kompatibilitetsproblem med andra system, vilket begränsar organisationens förmåga att effektivt integrera nya säkerhetsverktyg.

4. Integrationsutmaningar: Legacy-system är ofta svåra att integrera med moderna säkerhetsverktyg, vilket skapar luckor i en organisations cybersäkerhetsförsvar. När cybersäkerhetshoten utvecklas behöver organisationer anta nya och avancerade säkerhetslösningar. Men legacy-system kanske inte är kompatibla med dessa verktyg, vilket gör det utmanande att implementera en omfattande cybersäkerhetsstrategi. Detta osammanhängande tillvägagångssätt kan lämna sårbarheter i organisationens infrastruktur.

5. Efterlevnadsproblem: Vissa legacy-system kanske inte uppfyller nuvarande efterlevnadsstandarder, vilket utsätter organisationer för juridiska och regulatoriska risker. Efterlevnadskrav utvecklas över tid för att bemöta nya säkerhetshot och skydda känslig data. Legacy-system kanske inte har de nödvändiga kontrollerna eller uppfyller de senaste efterlevnadsstandarderna, vilket gör organisationer icke-efterlevande och potentiellt föremål för straff eller rättsliga åtgärder.

Bästa praxis för Legacy-systemssäkerhet

För att mildra riskerna associerade med legacy-system bör organisationer följa dessa bästa praxis:

1. Regelbundna Bedömningar: Genomföra regelbundna säkerhetsbedömningar som specifikt är inriktade på legacy-system för att identifiera sårbarheter och risker. Genom att genomföra omfattande bedömningar kan organisationer få en bättre förståelse för säkerhetsläget i sina legacy-system. Detta möjliggör riktade förbättringar och prioritering av säkerhetsåtgärder baserat på de identifierade riskerna.

2. Uppdateringar och Patchar: Utforska alternativ för att upprätthålla säkerhet på legacy-system, såsom att tillämpa tredjepartslösningar eller anpassade patchar. Även om officiell support kanske inte längre är tillgänglig kan organisationer söka alternativa alternativ för att säkerställa säkerheten på sina legacy-system. Tredjeparts säkerhetslösningar kan tillhandahålla kontinuerliga uppdateringar och patchar för att adressera sårbarheter och skydda mot framväxande hot.

3. Fasvis Modernisering: Utveckla en fasvis plan för att gradvis ersätta legacy-system med nyare, säkrare alternativ samtidigt som minimal störning av verksamheten säkerställs. Fullständig ersättning av legacy-system kan vara kostsam och störande. För att hantera dessa utmaningar kan organisationer anta en fasvis strategi, prioritera kritiska system eller de med de högsta säkerhetsriskerna. Detta möjliggör en smidig övergång och minimerar påverkan på den dagliga verksamheten.

4. Datasegmentering: Isolera legacy-system från kritiska nätverk för att begränsa den potentiella påverkan av ett säkerhetsbrott. Genom att segmentera nätverket och isolera legacy-system kan organisationer begränsa skadorna vid ett säkerhetsbrott. Detta tillvägagångssätt skyddar kritiska system och känslig data genom att minimera omfattningen av åtkomst en angripare kan ha i händelse av ett brott.

5. Medarbetarutbildning: Tillhandahålla medvetenhetsträning om cybersäkerhet till anställda som använder legacy-system, med tonvikt på vikten av säkerhetsbästa praxis. Medarbetares medvetenhet och utbildning är avgörande för att upprätthålla systemsäkerhet. Genom att utbilda anställda om riskerna med legacy-system och bästa praxis för att använda dem på ett säkert sätt kan organisationer minska sannolikheten för framgångsrika cyberattacker på grund av mänskliga fel eller försummelse.

Dessa bästa praxis kan hjälpa organisationer att hantera säkerhetsriskerna som är inneboende i legacy-system och upprätthålla en stark cybersäkerhetshållning. Det är dock viktigt att erkänna att varje organisations situation kan kräva ytterligare åtgärder eller metoder anpassade till deras specifika legacy systemutmaningar.

Relaterade Termer

• End-of-Life (EOL): Den punkt när en produkt, som programvara eller hårdvara, inte längre stöds av leverantören, vilket gör den sårbar för säkerhetsrisker. Att förstå end-of-life-konceptet är avgörande för att utvärdera säkerhetsimplikationerna av legacy-system.
• Software Patch: En programvara utformad för att uppdatera eller fixa problem med ett datorprogram eller dess stöddata. Programvara patchar spelar en avgörande roll i att åtgärda sårbarheter och upprätthålla säkerheten i system, inklusive legacy-system.
• Data Segregation: Praktiken att separera data baserat på dess känslighets- eller betydelsenivå. Datasegregation tillåter organisationer att skydda känslig information och begränsa den potentiella påverkan av ett säkerhetsbrott på kritiska system.

Sammanfattningsvis utgör legacy-system betydande säkerhetsrisker i cybersäkerhetslandskapet. Organisationer måste anta proaktiva åtgärder för att bedöma, uppdatera och säkra dessa system för att mildra sårbarheter. Genom att följa bästa praxis och förstå relaterade termer som end-of-life, programvara patchar och datasegregation kan organisationer bättre navigera de utmaningar som legacy-system utgör och säkerställa deras cybersäkerhetsmotståndskraft.