En incidenthanteringsplan är en strukturerad och koordinerad uppsättning av protokoll som en organisation följer för att effektivt svara på och hantera säkerhetsincidenter. Den är utformad för att upptäcka, begränsa, utrota och återhämta sig från incidenter som cyberattacker, dataintrång, systemintrång eller obehörig åtkomst som kan äventyra integriteten, tillgängligheten eller sekretessen för en organisations informationssystem och data.
Incidenthanteringsplaner ger ramar för organisationer att reagera snabbt och effektivt på säkerhetsincidenter, minimera konsekvenserna och minska stilleståndstiden. De beskriver roller, ansvar och åtgärder som ska vidtas av personal, inklusive IT-proffs, säkerhetsteam, ledning och externa intressenter, under varje fas av incidenthanteringens livscykel.
Förberedelse: Denna fas involverar utveckling och dokumentation av en omfattande incidenthanteringsplan anpassad till organisationens specifika behov och infrastruktur. Den inkluderar att definiera incidenthanteringsteamet, deras roller och ansvar samt kommunikationskanaler för rapportering och eskalering. Organisationer bör även upprätta relationer med externa resurser, som brottsbekämpande myndigheter eller tjänsteleverantörer för incidenthantering, för potentiellt samarbete under en incident.
Detektion och analys: Incidenthanteringsplanen bör detaljerat beskriva procedurer och verktyg för att snabbt upptäcka säkerhetsincidenter. Detta kan innebära användning av system för säkerhetsinformation och händelsehantering (SIEM), intrångsdetekteringssystem (IDS) eller realtidsövervakning av nätverks- och systemloggar. När en incident upptäcks är det kritiskt att bedöma påverkan, omfattningen och allvarligheten, vilket informerar efterföljande åtgärder och beslut.
Inneslutning och utrotning: När en incident är bekräftad bör planen beskriva stegen för att begränsa incidentens spridning, minimera ytterligare skada eller kompromiss och utrota hotet från de drabbade systemen. Detta kan innebära att isolera drabbade system, inaktivera komprometterade konton, blockera skadliga IP-adresser eller implementera säkerhetspatchar och uppdateringar.
Återhämtning: Återhämtningsfasen fokuserar på att återställa drabbade system, tjänster och data till ett säkert tillstånd och återuppta normal drift. Incidenthanteringsplanen bör inkludera procedurer för datalagring och återställning, systemåteruppbyggnad, sårbarhetsbedömningar och tillämpning av lärdomar från incidenten.
Efter-incidentanalys: Efter att incidenten är löst är det viktigt att genomföra en grundlig analys av insatserna för incidenthantering för att identifiera förbättringsområden. Detta kan innebära att utvärdera effektiviteten av incidenthanteringsplanen, bedöma insatsernas snabbhet och effektivitet och identifiera eventuella luckor eller svagheter som behöver åtgärdas. Resultaten från analysen bör användas för att kontinuerligt uppdatera och förbättra incidenthanteringsplanen.
Skapa ett dedikerat incidenthanteringsteam: Organisationer bör upprätta ett team av individer med definierade roller och ansvar för att hantera säkerhetsincidenter. Detta team bör ha nödvändig expertis och utbildning för att effektivt svara på incidenter snabbt.
Testa och uppdatera planen regelbundet: En incidenthanteringsplan bör granskas, testas och uppdateras regelbundet för att säkerställa dess effektivitet mot utvecklande hot. Övningar, simuleringar och incidenthanteringsövningar kan hjälpa till att identifiera eventuella luckor eller brister som behöver åtgärdas.
Erbjuda utbildning och medvetenhetsprogram: Det är viktigt att utbilda anställda om deras roller och ansvar i incidenthanteringsprocessen. Regelbundna utbildningstillfällen och medvetenhetsprogram kan hjälpa anställda att känna igen potentiella säkerhetsincidenter, rapportera dem snabbt och följa korrekta incidenthanteringsprocedurer.
Här är en exempelöversikt för en incidenthanteringsplan, som illustrerar de olika faserna och elementen i en välstrukturerad plan:
Inledning: Ger en översikt av incidenthanteringsplanen, dess syfte, omfattning och mål.
Roller och ansvar: Definierar roller och ansvar för medlemmarna i incidenthanteringsteamet, inklusive incidenthanteringskoordinator, tekniska experter, kommunikationspersonal och ledningsrepresentanter.
Kommunikation: Beskriver kommunikationskanalerna som ska användas under en incident, både internt och externt, för att säkerställa effektiv och snabb informationsutbyte.
Förberedelse: Beskriver de nödvändiga stegen för att förbereda för incidenter, som att etablera incidenthanteringsteamet, skapa en kontaktlista och dokumentera organisationens tillgångar, nätverk och kritiska system.
Detektion och analys: Detaljerar metoder och verktyg för att upptäcka, analysera och bedöma säkerhetsincidenter, inklusive användningen av intrångsdetekteringssystem, logganalys och hotintelligensflöden.
Inneslutning och utrotning: Specificerar åtgärder som ska vidtas för att begränsa och mildra incidenten, som att isolera drabbade system, byta lösenord, tillämpa patchar eller koppla ifrån nätverket.
Återhämtning: Beskriver procedurer för att återställa system, tjänster och data till ett säkert tillstånd. Detta kan innebära datalagringar, systemåteruppbyggnad, sårbarhetsbedömningar och testning av kvarvarande hot.
Efter-incidentanalys: Beskriver processen för att granska och analysera insatserna för incidenthantering, dokumentera lärdomar och uppdatera incidenthanteringsplanen i enlighet därmed.
Referenser och bilagor: Inkluderar referenser till relevanta policyer, procedurer och externa resurser, såsom kontaktinformation för brottsbekämpande myndigheter, tjänsteleverantörer för incidenthantering eller juridisk rådgivning.
Threat Intelligence: Information om potentiella eller aktuella attacker som kan hjälpa organisationer att förbereda sig för, reagera på och förhindra säkerhetsincidenter.
Security Information and Event Management (SIEM): Teknik som ger realtidsanalys av säkerhetsvarningar genererade av nätverkshårdvara och applikationer.