GDPR står för General Data Protection Regulation. Det är en omfattande dataskyddslag som implementerades den 25 maj 2018 för att reglera hur företag och organisationer hanterar personuppgifter för individer inom Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EEA). Det primära målet med GDPR är att ge individer kontroll över sina personuppgifter och att förenkla den regulatoriska miljön för företag som verkar inom EU och EEA.
GDPR inkluderar flera viktiga koncept och krav som organisationer måste följa för att säkerställa efterlevnad. Några av dessa inkluderar:
Under GDPR kan personuppgifter endast behandlas lagligt, transparent och för specificerade ändamål. Organisationer måste ha en laglig grund för att behandla personuppgifter, såsom nödvändighet för avtalets utförande, efterlevnad av en rättslig förpliktelse, skydd av vitala intressen, samtycke, utförande av en uppgift av allmänt intresse eller i utövandet av offentlig myndighet, eller legitima intressen som eftersträvas av personuppgiftsansvarig eller en tredje part.
Samtycke är en avgörande aspekt av GDPR. Organisationer är skyldiga att få klart och uttryckligt samtycke från individer innan de samlar in deras personuppgifter. Samtycke måste ges frivilligt, vara specifikt, informerat och otvetydigt. Individer måste få tydlig information om syftet med databehandlingen, kategorierna av personuppgifter som involveras, mottagarna av uppgifterna, bevarandeperioden och deras rättigheter angående sina uppgifter. Det ska vara lika enkelt för individer att dra tillbaka sitt samtycke som att ge det.
GDPR ger individer olika rättigheter angående sina personuppgifter. Några av dessa rättigheter inkluderar:
GDPR kräver att organisationer meddelar tillsynsmyndigheter om dataintrång utan onödigt dröjsmål och, där det är genomförbart, inom 72 timmar efter att de blivit medvetna om intrånget. Om intrånget sannolikt kommer att resultera i en hög risk för individers rättigheter och friheter, måste organisationen också direkt meddela de berörda individerna.
Organisationer som omfattas av GDPR måste säkerställa efterlevnad av dess bestämmelser för att undvika påföljder och potentiella skador på sitt rykte. Här är några steg som organisationer kan ta för att säkerställa GDPR-efterlevnad:
Sedan dess implementering har GDPR haft en betydande inverkan på dataskydd och integritet. Regleringen har inspirerat andra länder och regioner att implementera liknande lagar, såsom California Consumer Privacy Act (CCPA) i USA.
En av de pågående kontroverserna kring GDPR är hur den tillämpas och påföljderna för bristande efterlevnad. GDPR tillåter tillsynsmyndigheter att utfärda böter på upp till 20 miljoner euro eller 4% av den globala årliga omsättningen för det föregående räkenskapsåret, beroende på vilket som är högst, för allvarliga överträdelser. Vissa kritiker hävdar dock att böterna har tillämpats oproportionerligt, särskilt mot mindre företag.
Ett annat debattområde är avvägningen mellan dataskydd och innovation. Vissa hävdar att GDPR hindrar innovation och inför betungande efterlevnadskrav på företag, medan andra anser att det är nödvändigt för att skydda individers grundläggande rättigheter och upprätthålla förtroendet i den digitala ekonomin.